lindaassarsson.blogg.se

Vätternrundan 2015 var en drömresa jämfört med samma runda 2016 😝

Förra året debut i 20 grader och strålande solsken=underbara förutsättningar 🌸

I år var det blåsigt och regn i luften när starten gick 6:02..

Men jag var taggad 👊

 

Jag har en ganska lång startsträcka både när det gäller  🏃 och 🚴

Det tar sisådär 1 timme innan jag kommer igång..

Men sen 👍

Gruppen jag startade med och som jag tänkte mig sällskapa med..

Ja, de gav mig tyvärr inte tiden att komma igång..

De tyckte jag sinkade dem..

Jag krusar ingen 😛

Jag körde årets runda solokvist 🙃

Eller inte helt ensam, det var ju en å annan cyklist på vägen 😂

 

Men tanken var att köra med en Sub 12-grupp,

för att piska förra årets resultat med 2 timmar 👍

Det blev inget grupphäng för mig som sagt 😝

Men jag är inte den som är den, jag kan själv oxå 👊

 

Så efter 4 mil var det jag mot Vättern,

eller jag med Vättern ska man väl säga..

Fast det kändes som jag mot Vättern,

för det var blåsigt med motvind och i Jönköping kom skyfallet 💦💦💦💦💦💦

En blev totalt dyngsur 😬

Jaja, lite vatten har väl ingen dött av tänker jag och trampar vidare genom stan 🚴🚴

 

Känner snart att något är fel..

J-r 😁

Punka 😁

Pissvåt och med punka och helt ensam..

 

Yeah, Yeah! 

Fram med åsneskallen bara 👊

Trampar vidare till nästa rondell,

där det står två vakter,

ropar typ " Kan ni hjälpa mig?" 

" Vill du bryta? "

" NEJ " 😱😱😱😱

" Jag har punka och kan inte fixa den själv " 🙄🙄🙄

" Jaha, men då ringer vi en följebil så får de hjälpa till " 👍

 

Känslan av att stå där i en rondell med regnet som öser ner,

ett däck som är pangat och med sisådär 19 mil kvar till Motala..

Krävdes ett och annat krafttag och positiva tankar för att fortsätta le där och då..

Men jag trampade för mamma och det fanns inte på världskartan att bryta ❤️

Efter knappa timmen var cykeln fixad,

blev ett helt nytt däck då det var helt kaputt och fullt med vatten i 😛

En bar och en kaffe hann jag få i mig när cykeln fixades,

så energin och värmen höjdes i kroppen och jag trampade envist vidare 🚴

 

Närmade mig mina barndomstrakter,

och när jag vände in mot Hjo med medvind i ryggen och uppehåll,

kunde jag inte annat än LE och känna LYCKA ❤️

 

Trampade på och pausade inte alls typ,

tog en bar i farten då och då och fyllde på med vatten såklart 👍

Fått tips innan att se till att vara fräsch i Karlsborg, för det är där loppet börjar 😎

Sagt å gjort..

Fräsch å fräsch vet jag inte,

men jag peppade mig själv med massa positiva tankar,

och trampade förbi Karlsborg, 10 mil kvar 🚴

Nu var vädret bättre och mina kläder började torka till 👍

 

Kilometer efter kilometer blev till mil..

Medevi som är sista depå passerades och jag såg snart skylten med 20 km.

Nu kändes benen ganska stumma, men jag trampade på och kämpade på 👊

När skylten med 10 km passerades kände jag bara yes 👊👊👊

 

Sista biten in till mål var det galen motvind och regnet smattrade mot glasögonen 💦

Men känslan av att snart vara i mål alltså 👍

 

In i Motala, sista svängen in mot målgången, fokuserad tjej..

Hade ingen aning om vad klockan var, kikade upp och såg att den var 18:06!

Jag kom i mål på 12:04 👊

 

Med den utveckling som loppet tog sig,

där jag fick trampa runt sjön ensam istället för med hjälp av en grupp,

med en punka och med regn som öste ner..

Åsneskallen och pannbenet visade var skåpet ska stå 👊

Jag gjorde't 👊

Jag är nöjd ❤️

 

Tack för en fin dag Vättern ❤️

 

Det var en magisk känsla att krama om min grabb efter målgång ❤️